Till min stora glädje har även dag 2 på berget varit en fantastiskt intressant dag. Den började med uppväckning runt klockan 6 på morgonen med te på sängen. Sittandes i min sovsäck med teet i handen kunde jag spana ut ur mitt tält och upp mot toppen som stoltserade i den blåa klarblå himlen.
 Det gick hyffsat bra att sova, det blev nog några timmar trots allt. Det kommer nog ta ett litet tag att vänja sig, det är ju trots allt mycket kallt på nätterna och jag har inte sovit i tält på väldigt många år. Morgonen fortsatte med frukost i food-tent och sedan satte vi av emot nästa anhalt, Shira Cave. Den första delen av vandringen var väldigt brant och stenig och det var inte helt enkelt att ta sig framåt. Solen lös på som aldrig förr och jag fick använda min solkräm med jämna mellanrum för att inte bränna mig. Till vänster om oss kunde vi skymta häftiga Mt Meru som "bara" är 4600 meter högt, en häftig syn. 
När man vandrar konstant en hel förmiddag blir man snabbt väldigt hungrig, därför var det med kurrande magar vi satte oss för att äta när halva sträckan var avklarad. I samband med denna underbara måltid började moln dyka upp runt omkring oss och till slut var vi som mitt inne i en dimma. Dessutom hade landskapet vi vandrade i gått ifrån att vara djungel till att bli ett glest landskap med bara ett fåtal träd. När vi hade mättat våra magar fortsatte vår vandring igenom molnen och miljön utvecklades ännu mer till ett mystiskt landskap med döda träd, lav som hängde ifrån stenar och växter och kråkor som flög runder lite här och var. Vi skämtade, om än med lite seriösa undertoner, om att det kändes som att vi var Frodo och hans bröderskap som var på väg till Mordor med Härskarringen. Det kändes verkligen som att vi hade börjat i vackra Fylke som var grönt och frodigt och nu, när miljön skiftade till detta mystiska landskap, hade vi börjat närma oss Mordor och Dommedagsberget. Ska jag vara ärlig vet jag inte riktigt vilket landskap som var häftigast, båda hade sin egen charm. 
Den andra delen av vandringen var inte lika brant som den första utan nu var det istället de branta sluttningarna som var precis bredvid vår led som var hotet. På vissa ställen var det tur att jag inte är särskilt höjdrädd, det var högt! 
Efter att marken planades ut ytterligare var vi äntligen framme vid Shira cave. Denna camp var helt annorlunda till den förra. Det var knappt någon växtlighet på campen och alla tält låg som utspridda på en stor plätt. Jag slängde mig direkt på mitt liggunderlag i tältet och plockade fram min medtagna bok Flyga drake. När jag väl hade börjat läsa var det kört, jag kunde inte sluta. Fram till middagen hade jag hunnit läsa över hundra sidor ur denna hänförande bok. Middagen var bra idag igen och fick precis som igår en bra avslutning. Den här gången var det inte en fin stjärnhimmel utan en döcool solnedgång. Precis när solen gick ner sprack det tjocka molntäcket upp vilket gav det hela en fräsig effekt, mycket vackert. Sedan följde samma stjärnhimmel som gårdagen erbjöd och nu ligger jag här med pennan i högsta hugg och bara en sak kvar att skriva - Godnatt!

  
Det fikastället är lite bättre än Espressohouse skulle jag säga..

Vi passerade Simbas, Mufasas, Lalas, Rafikis och de andra lejonkungenfigurernas klippa på vägen.

Den fantastiska solnedgången förgyllde min kväll.

Det var magiskt att se solen gå ner tillsammans med molnen över de omkringliggande topparna.